Jag har läst boken Uglies, en av fyra böcker skrivna av Scott Westerfeld. Lite kort berättat så handlar den om hur man lever i framtiden. På sin 16:e födelsedag får man genomgå en operation som gör en vacker. Inte bara vacker som i att man får en rakare näsa, utan man får den perfekta längden, vikten, huden, allt! Innan man fyller 16 år är man alltså betraktad som ful. Några bestämmer sig för att de inte vill bli vackra och de flyr från samhället.

Det jag undrar är hur det egentligen skulle vara att leva i ett samhälle där alla blev otroligt vackra. Skulle det bli lättare eller svårare att leva? Hur kan man egentligen säga vad som är fult och vad som är fint?

I boken handlar allt om symmetri och proportioner. Man ska se jämn ut i ansiktet och man ska vara lagom smal och lång. Det ingår i deras utbildning att lära sig vad som är fult och vad som inte är det. Detta gör självklart att de får bilden av att de är fula utan operationen. Man vet att det man gör innan man fyller 16 år egentligen inte spelar någon roll, man är ful och obetydlig. När man är vacker får man flytta till alla sina vackra vänner och leva ett bekymmersfritt liv. Vad är det då som är fel med det? Skulle det inte vara skönt att veta att man snart skulle bli ofattbart vacker och att alla ens vänner också var det?

Själv tycker jag faktiskt att det finns många positiva saker med operationen. Idag är det så viktigt att inte vara för tjock och att inte vara för smal. Att passa i de moderiktiga kläderna och att vara vacker. Många vet att man har en stor fördel av att vara vacker. Det är lättare att få jobb, det är lättare att hitta en partner, man får bättre självförtroende och kan vara mer säker i sig själv. Det är hela tiden en slags tävlan om vem som är snyggast och många är villiga att spendera timmar på att göra sig så snygg som man bara kan vara. Skulle det då inte vara skönt att få slippa allt det? Skulle alla vara lika vackra skulle man kunna lägga sin tid på andra saker. Man kunde istället tävla om vem som är trevligast eller mest intelligent, ägna sin tid år sådant som inte är lika ytligt. Det skulle också bli omöjligt att döma någon efter utseende. Hur skönt skulle det inte vara att slippa oroa sig för att någon bara tycker om en på grund av ens yttre?

Visst skulle det kanske bli lite tråkigt när alla är så pass lika varandra. Hur kan man förresten bedöma någon som vacker i ett samhälle där alla är vackra? Tillslut skulle man väl bara vara en i mängden. Det har ju alltid varit snyggt att vara lite mer "annorlunda". Inte annorlunda som "konstig", men det som är svårt att uppnå är ofta det man vill ha. Förr i tiden var det t.ex. vackert att vara tjock, eftersom att det var fattigt och många hade inte råd att äta. Var man tjock betydde det att man hade det bra ställt och det var också attraktivt. Nu överkonsumerar vi mat i många länder vilket har lett till att många är överviktiga. Det är alltså svårare att vara smal och därför anses det också vackert att vara smal. Men vad betyder det att vara smal idag? Att man äter nyttigt och tränar regelbundet eller att man helt enkelt svälter sig själv?

Miljontals människor lider av ätstörningar, världen över. Allt på grund av de "krav" som ställs om att man ska vara smal och snygg. Nu menar jag absolut inte att man ska införa att alla ska få en operation på sin 16:e födelsedag, men det skulle kanske vara en bra sak. Ätstörningar skulle längre inte vara något som förekom och man skulle, som sagt, kunna lägga allt slit på något annat istället. Något lite mer nyttit för själen.